Translate This Page

fredag 19 september 2014

Opiumkriget


Opiumkriget

I Kina tyckte regeringen att opium var farligt och ohälsosamt. Så de bestämde att all handel med opium skulle förbjudas. Men Engelska skepp smugglade fortfarande in opium i landet och sålde till Kinas befolkning. Engelsmännen mutade tullarna, och smugglade opiumet i lådor. Det här var i mitten av 1800-talet. En minister som hette Lin Zexu samlade flera krigsfartyg och kinesiska soldater, och åkte till Kanton, den enda staden i Kina som utlänningar fick besöka. Där gick de till engelsmännens magasin, och bar ut varenda låda opium. De slängde lådorna i havet. De förstörde mer än 20 000 lådor opium! De var värda sammanlagt 6000 dollar. De engelska köpmännen klagade till den engelska regeringen. Då skickade england sexton brittiska krigsfartyg med sammanlagt 4000 soldater till kina, och krävde att få pengar för allt opium som hade förstörts. Kinesiska flottan och Brittiska flottan drabbade samman i en väldigt ojämn strid. Efter mindre än en timme hade Englands flotta skjutit sönder de Kinesiska skeppen. Sedan fortsatte den engelska flottan och bombardera den ena hamnstaden efter den andra. Till slut gav Kinas kejsare upp, och England tog Hongkong som en koloni. Utländska köpmän fick besöka flera andra Kinesiska hamnar. Kina fick också betala tolv miljoner dollar till England. Så mycket hade det kostat att skicka de brittiska skeppen till Kina. Efter opiumkriget var det oroligt i Kina. Bönderna protesterade, och det tog flera år för Kinas soldater att besegra de. Hongkong blev inte befriat förrän 1997.

Engelska opiumfartyg.              Lin Zexu förstör opiumlådor.
 

torsdag 18 september 2014

DNA-forskare

Rosalind Franklin var en känd fysiker från England. Hon föddes 1920 i England. Hon forskade om molekyler och kristaller. Hon var känd för att bidra till bestämmelsen om DNA-moleylens uppbyggnad. Hon dog ung 1958 på grund av dålig arbetsmiljö.

Friedrich Miescher föddes 1844 i Schweiz. Han var en av de första att forska om DNA. Han var en känd biolog, och dog 1895.

Reginal Punnett föddes 1875 i England,och blev en framstående och känd genetiker. mest känd var han för att ha uppfunnit Punnettkvadraten. Punnett dog 1967.

Georg Mendel föddes 1822 i Österrike. Han kom på hur arvsanlagn slumpmässigt delas ut genom att experimentera med olika arter av ärtor. Mendel, som dog 1884, ses idag som fadern till genetiken.

onsdag 17 september 2014

Industriella Revolutionen



Industriella revolutionen var en tid under mitten av 1700-talet till början av 1900-talet. Många nya uppfinningar upptäcktes, och mycket i människors liv förändrades.

Somliga tycker att själva industrialismen började i england när James Hargreave uppfann en sorts automatisk spinnrocka under mitten av 1700-talet, som fick namnet Spinning Jenny.

Från att folk ägde egen mark och odlade all sin mat, och bodde fridfullt på landet som bönder, tog historien en hastig vändning. Nu började rikare människor ta kontroll över all mark. Då fick folk bo i hyreshus i stora städer, där de rikare ägde stora hus med spinnmaskiner, dit folk gick och jobbade. På så sätt tjänade man pengar. Livet i spinnhusen var ofta jobbigt och ludd från bommulstrådarna fastnade i lungorna. Bara de rika hade det behagligt. Månnga arbetare strejkade för högre löner. Vissa lyckades, andra inte. Saker som uppfanns under Industrialismens genombrott var t.e.x ångmaskinen, ånglok, spinnmaskiner, och glödlampan.

Industrialismen var en väldigt svår tid för människor. Gatorna och husen var smutsiga och många dog tidigt av sjukdomar. Senare uppfans avlopp och vattenrening, och då minskade sjukdomarna drastsiskt. Från att industrialismen började i storbrittanien spred revolutionen sig senare till andra länder, först europa, sen till USA och sen till resten av världen.

Idag ses Industrialismens genombrott som en mycket viktig händelse.

fredag 23 maj 2014

Kitchen Chemistry: sammanfattning


Kitchen chemistry

Kitchen chemistry är en onlinekurs på sex veckor som hittas på: Futurelearn.com.
Kursen hålls av dr Stephen Ashworth från university of East Anglia.

Sammanfattning av kursen

Vecka 1: Molekyler. Handlade om molekylers täthet, och att de blir större när de hettas upp. Vi gjorde två experiment, varav ett visade att värme stiger och att kyla sjunker. För att kalla molekyler har högre densitet än varma. Molekyler har ett systematiskt namn och ett ”smeknamn”, eller trivialnamn. Det systematiska namnet talar om hur molekylen är uppbyggd. Vi kollade också på 3d-modeller av olika molekyler.

Vecka 2: Aggregationstillstånd.
Här läste vi om olika aggregationstillstånd, molekylernas olika former dvs fast, flytande och gas. Till exempel ett fast ämne (t.ex. is) smälts och blir till vatten som sen avdunstar och blir till ånga som sen regnar ner och fryser till ett isblock igen. Ett annat exempel är ett stearinljus som är fast som antänds. Stearinet smälter, blir till flytande form. Sen brinner vätskan upp och blir till gasform. Här bildas ett fjärde tillstånd, plasma, ljusets låga.
Vi lärde oss också om kemiska och fysiska förändringar. En fysisk förändring är till exempel när vatten fryser och blir till is. Fysiska förändringar kan alltid gå tillbaka till ett tidigare tillstånd, dvs. isblocket smälter och blir till vatten igen. En kemisk förändring är när man t.ex. ställer in en bröddeg i ugnen och låter den tillagas. Olikt den fysiska förändringen som kan återvända till ett tidigare steg så kan inte den kemiska förändringen göra det. Ett bröd som är gräddat kan inte återvända till en bröddeg igen. Den kemiska förändringen ändrar den kemiska strukturen, det gör inte den fysiska.

Vecka 3:
här fick vi lära oss om olika ämnens löslighet. Till exempel att olja inte löses upp i vatten, och att jod äe lösligt i både vatten och olja, men hellre väljer olja framför vatten.Men om man tillsätter ett emulgeringsmedel kan man få dem att blanda sig.
Vi gjorde ett experiment om att få olja och vatten att blanda sig. Det fungerade med hjälp av diskmedel och senap!
Vi fick också läsa om skillnaden mellan suspensioner och emulsioner. En emulsion är när till exempel olja och vatten som inte blandar sig så lätt blandar sig ändå. Då slås den ena vätskan sönder till små små partiklar som omges av den andra vätskan. Ett exempel är homogeniserad mjölk.
En suspension är en vätska som innehåller små små partiklar av ett annat ämne, t.ex. havremjölk eller nötmjölk.
Vi läste också om surfaktanter. En surfaktant är t. ex. diskmedel. Det är en molekyl som gör så att vatten samlas runt fettet för att ta bort fettlagret på t.ex smutsiga tallrikar eller smutstvätt.
Vi jobbade med ämnens löslighet; med kromatogram och såg de olika färgerna i en färg delas upp och vi lärde oss att separera lösliga och olösliga substanser.

Vecka 4:
Vi lärde oss om syror och baser. Bland annat om PH-skalan. Vatten står på PH 7 vilket betyder att det är neutralt. Om ett ämne har högre än PH 7 är det ett basiskt ämne, motsatsen till surt, vilket är under PH 7. Den här infon var mitt favoritämne under hela kursen. Det finns olika sorters syra, i citronen finns en syra som heter citronsyra, i vinäger finns en syra som heter ättiksyra. Vi experimenterade en del med syror och baser. Vi hade några indikatorer, vätskor som visar om något är surt eller basiskt. Våra indikatorer var bärte, vodka med gurkmeja och rödbetsjuice. Man kan testa om något är surt eller basiskt genom att blanda det i indikatorn. Blir det mörkt är ämnet basiskt, blir det blekt är ämnet surt. Människan mår bäst av ett PH-värde av 7,4 i kroppen. Alltså lite basiskt än neutralt.



Vecka 5:
Redoxreaktioner. Vi lärde oss om redoxredaktioner och hur man mäter värdet av C-vitamin i en vätska. En redoxreaktion är när någonting reagerar med något annat så att den förlorar en elektron som det andra ämnet tar emot. Redox är en sammansättning av två ord; reduction och oxidation- reduktion och oxidering. Oxidering är när en atom förlorar en elektron. Reduktion är konstigt nog när en annan atom tar över elektronen. Natriumklorid blir till när en bit natriummetall reagerar med kloringas och formar NaCl, helt enkelt vanligt bordssalt.
Vi mätte c-vitaminhalten i en vätska (med C-vitaminbrus och stärkelse) genom att tillsätta droppar av jod. C-vitaminen tar bort den karakteristiska blå färgen från joden, men när vi haft i ca 80 droppar var c-vitaminen förbrukad och joden visade den blå färgen. Det här kommer sig för att c-vitaminen(askorbinsyran) oxiderar joden, tar en elektron av joden genom reduktion, och blir dehydroaskorbinsyra. Joden i sin tur blev jodid som är en positiv jon av jod som i den här lösningen inte är blå. När c-vitaminen var förbrukad kunde vi hälla i droppar av jod som inte oxiderade och som därför blev blå.

Vecka 6:
Den här veckan handlade om katalysatorer; nånting som kan snabba på kemiska processer utan att själv bli inblandad. Vi experimenterade med att göra om väteperoxid (H2O2) till syre och vatten med hjälp av en katalysator; i ett fall en bit potatis, i ett annat fall jäst. Enzymer är biologiska katalysatorer som hjälper till att bryta ner olika ämnen. Några ämnen är : Amylas som bryter ner stärkelse, och proteas som bryter ner proteiner. Cellulas bryter ner cellulosa. De katalysatorerna som inte är biologiska är t.e.x: metaller, i huvudsak övergångsmetaller som är vanliga i redoxreaktioner. Till exempel katalysatorer i bilar och Döbereiners lampa. Döbereiners lampa fungerar så att en bit metall, zink, reagerar med svavelsyra så att en flamma tänds med hjälp av en platinasvamp, det vill säga katalysatorn. Man kan även dela in katalysatorer i homogena och heterogena. Homogena katalysatorer är en katalysator som behöver blandas med det den ska reagera med för att det ska fungera; en Heterogen katalysator är till exempel en metall som är skild från ämnet den ska reagera med.


Lukas Lantz den 23:E maj år 2014

onsdag 21 maj 2014

Catalysers



I did these experiments/read this information as a part of the last chapter of kitchen chemistry.
A Catalyser is something used to speed up a chemical reaction without getting involved in it. And it lets chemical reactions start with less energy (heat). Enzymes, wich are found in our saliva (Yuck) is a sort of biological catalyser. For example, chew a piece of bread, chew it for a time, and keep it there. Soon you will notice that the bread will taste more sweet than before. That is because the catalyser, our enzymes, break down amylose, and starch.

Heres a small explanation by Stephen Ashworth, Kitchen chemistry host.

"Some of the catalysts we use routinely are not synthesised by chemists though. Biological washing powders contain enzymes which are used to digest fatty stains. Usually washing is done at temperatures above body temperature and enzymes only have a limited temperature range in which they work efficiently, so the enzymes used in washing powders are likely to have been harvested from organisms adapted for life in hot springs (such as those in Yellowstone National Park. Biological detergents might contain one or more of four different enzymes. An amylase to digest starch, a cellulase to digest cellulose, a protease to digest proteins and a lipase to digest fats."

Experiments

1 The first experiment was not the kind of safe experiments you do with bicarbonate and lemon juice. No, this was something really dangerous. I only watched the video for it on the website.

You have a glass jar, and fill a sixth of it with acetone (AKA nail polish remover).
Then you heat a piece of copper (Cu 29) until it is glowing red. then you carefully put it over the acetone, NOT in it, this can explode. You will notice that the red strip of copper will continue glowing red with heat. This is because the acetone reacts with oxygen. check up the video here:

 https://www.futurelearn.com/courses/kitchen-chemistry/steps/8150/progress



2
In this experiment i used a glass, with a sixth of water. Then i poured in some hydrogen peroxide. Then i put in a piece of potato, The enzyme in the potato is our catalyser in this case. Now, the potato will begin to float in the hydrogen peroxide (H2O2). This is because the enzymes turn the h2o2 into water and oxygen!




3
For this experiment, i used a solution of yeast and water. i poured the yeast and water into a glass, and added a few drops of washing up liquid, this is to assure that the experiment can be properly observed, and poured in some h2o2. Now, the h2o2 will vapor because of the yeast enzymes, and this will be shown as the bubbles of the washing up liquid. if you turn te glass upside down after a while, you will notice that the bubbles are pretty thick and strong.



Thats all, i guess! see you next time!


lördag 17 maj 2014

Chemical analysis on Vitamin C




I hope that this is readable..... Its my experiment on vitamin C Measuring! See you!

Acids and Alkalis

Acids are the sour counterpart of Alkalis, or bases.

The scale of how sour or basic a substance is. Water is at 7 Ph, neutral. If a substance Has more than 7 Ph, it is an alkali (base). If lesser than 7 Ph, it is acidic. An indicator is something that measures Ph scales. For example, use berry tea as an indicator. If you pour in some vinegar, which is sour, acidic, the red berry tea will most likely turn white. If you mix in a teaspoon of bicarbonate, an alkali, the berry tea will turn a dark browny-greenish color. There are many types of acids. if you taste an acid such as vinegar, you will feel the sour taste on your tongue.  Lemon is citric acid, while vinegar is something called Ethanoic acids(dang these horryfyingly difficult names, really). In car batteries, there is something called Sulphuric acids. But trust me, Don't bother tasting it. Sulphuric acids is the kind of liquid that carves out giant holes in mountains.

 Now, for an experiment i did as part of The kitchen chemistry course with Dr Stephen Ashwort. You have a glass with some hot water. Put in a quarter of a teaspoon of Cornflower starch, commonly referred to as maizena, the brand name. This is your very own indicator! (HOORAY). Make sure you stirr it. Then, take another cup and fill it up with cold water. Now, add ten drops of iodine tincture in it. Put a teaspoon of it in your starch indicator. POOFF!! If you did everithing right, the solution will turn dark blue. And that means...(drums please)....... That iodine tincture and cold water should most surely be an alkali! Here's a link to the original experiment: https://www.futurelearn.com/courses/kitchen-chemistry/steps/8246/progress

Now, acids and alkalis are really fun and exciting to experiment with. Hope you found this article interesting!

torsdag 1 maj 2014

SWAAAAAG