Kitchen Chemistry: sammanfattning

Kitchen chemistry

Kitchen chemistry är en onlinekurs på sex veckor som hittas på: Futurelearn.com.

Kursen hålls av dr Stephen Ashworth från university of East Anglia.

Sammanfattning av kursen

Vecka 1: Molekyler. Handlade om molekylers täthet, och att de blir större när de hettas upp. Vi gjorde två experiment, varav ett visade att värme stiger och att kyla sjunker. För att kalla molekyler har högre densitet än varma. Molekyler har ett systematiskt namn och ett ”smeknamn”, eller trivialnamn. Det systematiska namnet talar om hur molekylen är uppbyggd. Vi kollade också på 3d-modeller av olika molekyler.

Vecka 2: Aggregationstillstånd.

Här läste vi om olika aggregationstillstånd, molekylernas olika former dvs fast, flytande och gas. Till exempel ett fast ämne (t.ex. is) smälts och blir till vatten som sen avdunstar och blir till ånga som sen regnar ner och fryser till ett isblock igen. Ett annat exempel är ett stearinljus som är fast som antänds. Stearinet smälter, blir till flytande form. Sen brinner vätskan upp och blir till gasform. Här bildas ett fjärde tillstånd, plasma, ljusets låga.

Vi lärde oss också om kemiska och fysiska förändringar. En fysisk förändring är till exempel när vatten fryser och blir till is. Fysiska förändringar kan alltid gå tillbaka till ett tidigare tillstånd, dvs. isblocket smälter och blir till vatten igen. En kemisk förändring är när man t.ex. ställer in en bröddeg i ugnen och låter den tillagas. Olikt den fysiska förändringen som kan återvända till ett tidigare steg så kan inte den kemiska förändringen göra det. Ett bröd som är gräddat kan inte återvända till en bröddeg igen. Den kemiska förändringen ändrar den kemiska strukturen, det gör inte den fysiska.

Vecka 3:

här fick vi lära oss om olika ämnens löslighet. Till exempel att olja inte löses upp i vatten, och att jod äe lösligt i både vatten och olja, men hellre väljer olja framför vatten.Men om man tillsätter ett emulgeringsmedel kan man få dem att blanda sig.

Vi gjorde ett experiment om att få olja och vatten att blanda sig. Det fungerade med hjälp av diskmedel och senap!

Vi fick också läsa om skillnaden mellan suspensioner och emulsioner. En emulsion är när till exempel olja och vatten som inte blandar sig så lätt blandar sig ändå. Då slås den ena vätskan sönder till små små partiklar som omges av den andra vätskan. Ett exempel är homogeniserad mjölk.

En suspension är en vätska som innehåller små små partiklar av ett annat ämne, t.ex. havremjölk eller nötmjölk.

Vi läste också om surfaktanter. En surfaktant är t. ex. diskmedel. Det är en molekyl som gör så att vatten samlas runt fettet för att ta bort fettlagret på t.ex smutsiga tallrikar eller smutstvätt.

Vi jobbade med ämnens löslighet; med kromatogram och såg de olika färgerna i en färg delas upp och vi lärde oss att separera lösliga och olösliga substanser.

Vecka 4:

Vi lärde oss om syror och baser. Bland annat om PH-skalan. Vatten står på PH 7 vilket betyder att det är neutralt. Om ett ämne har högre än PH 7 är det ett basiskt ämne, motsatsen till surt, vilket är under PH 7. Den här infon var mitt favoritämne under hela kursen. Det finns olika sorters syra, i citronen finns en syra som heter citronsyra, i vinäger finns en syra som heter ättiksyra. Vi experimenterade en del med syror och baser. Vi hade några indikatorer, vätskor som visar om något är surt eller basiskt. Våra indikatorer var bärte, vodka med gurkmeja och rödbetsjuice. Man kan testa om något är surt eller basiskt genom att blanda det i indikatorn. Blir det mörkt är ämnet basiskt, blir det blekt är ämnet surt. Människan mår bäst av ett PH-värde av 7,4 i kroppen. Alltså lite basiskt än neutralt.

Vecka 5:

Redoxreaktioner. Vi lärde oss om redoxredaktioner och hur man mäter värdet av C-vitamin i en vätska. En redoxreaktion är när någonting reagerar med något annat så att den förlorar en elektron som det andra ämnet tar emot. Redox är en sammansättning av två ord; reduction och oxidation- reduktion och oxidering. Oxidering är när en atom förlorar en elektron. Reduktion är konstigt nog när en annan atom tar över elektronen. Natriumklorid blir till när en bit natriummetall reagerar med kloringas och formar NaCl, helt enkelt vanligt bordssalt.

Vi mätte c-vitaminhalten i en vätska (med C-vitaminbrus och stärkelse) genom att tillsätta droppar av jod. C-vitaminen tar bort den karakteristiska blå färgen från joden, men när vi haft i ca 80 droppar var c-vitaminen förbrukad och joden visade den blå färgen. Det här kommer sig för att c-vitaminen(askorbinsyran) oxiderar joden, tar en elektron av joden genom reduktion, och blir dehydroaskorbinsyra. Joden i sin tur blev jodid som är en positiv jon av jod som i den här lösningen inte är blå. När c-vitaminen var förbrukad kunde vi hälla i droppar av jod som inte oxiderade och som därför blev blå.

Vecka 6:

Den här veckan handlade om katalysatorer; nånting som kan snabba på kemiska processer utan att själv bli inblandad. Vi experimenterade med att göra om väteperoxid (H2O2) till syre och vatten med hjälp av en katalysator; i ett fall en bit potatis, i ett annat fall jäst. Enzymer är biologiska katalysatorer som hjälper till att bryta ner olika ämnen. Några ämnen är : Amylas som bryter ner stärkelse, och proteas som bryter ner proteiner. Cellulas bryter ner cellulosa. De katalysatorerna som inte är biologiska är t.e.x: metaller, i huvudsak övergångsmetaller som är vanliga i redoxreaktioner. Till exempel katalysatorer i bilar och Döbereiners lampa. Döbereiners lampa fungerar så att en bit metall, zink, reagerar med svavelsyra så att en flamma tänds med hjälp av en platinasvamp, det vill säga katalysatorn. Man kan även dela in katalysatorer i homogena och heterogena. Homogena katalysatorer är en katalysator som behöver blandas med det den ska reagera med för att det ska fungera; en Heterogen katalysator är till exempel en metall som är skild från ämnet den ska reagera med.

Lukas Lantz den 23:E maj år 2014